Svensk ordbok 2009, webbversion
stabilite´t
substantiv ~en
stab·il·itet·en●det att vara stabil
NollJFRcohyponymfasthetcohyponym1stadga
hårdare krav på passagerarfärjornas stabilitet○vanligen bildligtekonomisk stabilitetdrömmen om fred och stabilitet i Europasedan 1797