Svensk ordbok 2009, webbversion

sta`dig adjektiv ~t stad·ig●som har kraftig konstruktion och inte lätt rubbas eller ändras admin.JFRcohyponymstabilcohyponymbastantcohyponymrobustcohyponymsäker 4 ett stadigt mat­bord i furubrons stadiga konstruktion○äv. (om kropp el. kropps­del)stor och kraftig stadiga händer○ibl. med bi­betydelse av stor mängden stadig mid­dag○äv. om handling e.d.som präglas av fasthet han försökte hålla rösten stadigett stadigt grepp om hand­tageten stadig blick○äv. om person, ibl. med an­tydan om berusningde var inte sär­skilt stadiga på benen efter restaurang­besöket○äv.som sker i jämn rytm stadig pulshan gick med stadiga stegskulden minskade i stadig takt○äv. bildligtvaraktig stadigt väderbarometerns stadiga fallen stadig kund­kretsha stadigt sällskapsesällskap 1 kila stadigtha ett fastare kärleks­förhållandengt åld.​ de gifte sig efter att ha kilat stadigt i tre år sedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. staþugher; bildn. till 1stad 2