Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
stamp·en1verktyg för hålslagning eller tryck i metall
verkt.JFRcohyponymstämpel
myntstampsigillstampsedan 1506inventarieförteckning på Stäkeholm i Småland (Handlingar rörande Skandinaviens Historia)fornsv. stamp; av lågty. stamp med samma betydelse; nära besl. med stampa
2nästan enbart best. f. sing.
pantbank
vard.ekon.han gick till stampen med guldörhängenasedan 1862ev. skämtsam anv. av 1stamp 1
substantiv ~et
stamp·et●hårda ljudliga stötar med fötter
i marken el. annat fast underlag
komm.hon försökte koncentrera sig trots vissel och stamp○äv. om enstaka sådan stötsedan 1774