Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
stek·en●(maträtt av) en styckningsdel av låret eller ryggpartiet av slaktdjur eller vilt
kokk.stekfatstekgrytakalvsteklammstekoxstekrådjurssteksöndagsstekälgsteken mör steken saftig steken vidbränd stekbryna stekenskära upp stekenvända på steken
göra på motsatt sätt
i stället för att börja i toppen vände man på steken och gjorde personalen delaktig i förändringsarbetet
sedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. stek; till steka
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
stek·et●typ av knop
sjö.pålstekskotsteksedan 1765av lågty. stek eller nederl. steek med samma betydelse; besl. med 2sticka