Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n stigbyglar
stig|bygl·ar1endera av två (metall)byglar med fotplatta, som hänger på ömse sidor av hästsadel
och stöder ryttarens fot vid uppsittning och ridning
sport.hon satte foten i stigbygelnhan stod upp i stigbyglarna i galoppensedan 1548efter ty. Steigbügel med samma betydelse; till stiga och bygel
2ettdera av (de bygelformade) hörselbenen i mellanörat
med.sedan 1738