substantiv ~n stipler
stipl·er●vanligen plur.
endera av två bladlika bildningar som sitter vid ett blads fäste i stjälken
och utgör skydd för knopp el. skott, bereder näring m.m.; hos vissa växter, t.ex. ärtväxter och rosor
bot.JFRcohyponym1snärp
stipelslidasedan 1751av lat. stip´ula ’halm; strå’