substantiv ~en ~ar
stjälk·en●stam på ört
som bär blad
bot.JFRcohyponymstängel
blomstjälkdillstjälksidostjälken ros med lång stjälktulpanens veka stjälk○äv. i fråga om stamlösa rotfrukter e.d.bladskaft
JFRcohyponymskaft 2
rabarberstjälkselleristjälksedan ca 1450Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. stiälker; av omdiskuterat urspr.