Svensk ordbok 2009, webbversion

stjärt substantiv ~en ~ar stjärt·en1bakre rundat kroppsparti mellan ryggen och benen hos människan och vissa fyrfota­djur ngt vard.med.JFRcohyponym1bak 1 stjärthalvafå smäll på stjärtentorka barnen i stjärtenpojken sprang om­kring med bar stjärt○ibl. mer el. mindre bildligt i ut­tryck för flit el. (ngn gång) bristande kontakt med verklighetenhan satt på sin stjärt och pluggade hela sön­dagenriksdags­ledamöterna sitter för mycket på sin stjärt i riks­dagen och träffar sällan väljarnasedan ca 1280-talet (som till­namn)testamente upprättat av Brynolf Haroksson till förmån för Nydala kloster (Svenskt Diplomatarium)fornsv. stiärter; gemens. germ. ord, urspr. bildat till en ord­rot med bet. ’vara styv’ 2(av­smalnande) bakre kropps­del på fågel eller fisk el. kräl­djur, insekt etc. zool.stjärtfenastjärtfjäderfiskstjärtkräftstjärtsädes­ärlans vippande stjärt○äv. om bakre del på liknande före­målflyg­planets stjärtsedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelser