Svensk ordbok 2009, webbversion

stoft [ståf´t] substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en stoft·et●(o­bestämd mängd av) mycket små partiklar relig.JFRcohyponym2damm stoftkornstoftmolnradio­aktivt stoftaskan föll i ett fint stoft○äv.(rest av) kropp av död person stofturnastoftet av den av­lidne fördes till minnes­lundenkrypa/kräla i stoftetvisa sin under­dånighet eller o­betydlighet​ den en­skilde ska inte behöva kräla i stoftet för myndigheterna skudda stoftet av sina fötterge sig av från ortenngt åld., urspr. bibl.​ an­klagelserna fick honom slutligen att skudda stoftet av sina fötter sedan 1526 (i all­män bet.); 1727 (om död kropp)trol. av lågty. stof med samma betydelse; besl. med stybb, stöv