substantiv ~n äv. vard. stormästarn, plur. ~, best. plur. stormästarna
stor|mäst·ar·en1(titel för) ledare för riddarorden eller ordenssällskap
samh.yrk.logens stormästaresedan 17462(titel för) schack- eller bridgespelare av erkänt hög internationell klass
spel.yrk.stormästarturneringsuperstormästarestormästare (i ngt)sedan 1902