Svensk ordbok 2009, webbversion
stormning
[
står
`
m-
]
substantiv
~en ~ar
storm·ning·en
●
anfall mot befästning e.d. i syfte att inta den
mil.
stormningen av Bastiljen
stormning (av ngt)
sedan 1519
Stockholms stads tänkeböcker
fornsv.
stormning