adjektiv,
neutr. ~
stor|sin·ta●som har förmåga att bortse från oförrätter
och förlåta och glömma dem
admin.psykol.MOTSATSantonymsmåaktig
brottsoffren var storsinta nog att acceptera gärningsmannens ursäkt○äv. om handling e.d.ett storsint löftestorsint (mot ngn)sedan 1784