Svensk ordbok 2009, webbversion

sträv adjektiv ~t ●som har (yta med) små o­jämnheter som ger mot­stånd vid beröring admin.form.psykol.MOTSATSantonymlenantonymslätantonymglatt byx­tygets sträva ytahans sträva o­rakade kindkons sträva tunga○äv. i fråga om an­dra sinnes­intryckJFRcohyponymkärv ett röd­vin med sträv smaken sträv röst○äv. bildligt om person, handling e.d.butter, tvär, barsk hans sträva personlighetett strävt svarsträv (mot ngn)sedan 1679av lågty. stref ’styv; spänd; fast’; jfr 1sträva