substantiv ~n stråkar
stråk·en●elastisk trästång mellan vars ändar ett hartsat tagelband är spänt
och med vilket vissa stränginstruments strängar stryks så att de bringas att ljuda
musikJFRcohyponymfrosch
stråkföringfiolstråke○ofta (särsk. i plur.) med tanke på instrumentet el. musikernstråkkvartettstråkorkesteren orkester med tio stråkarsedan 1579grundbet. ’det man stryker med’; till stryka