Svensk ordbok 2009, webbversion

strå`lögd adjektiv strålögt strål|­ög·davars ögon tycks stråla vanligen av glädje ngt åld.sedan 1842Nu var på annat betänkt strålögda gudinnan Atena Hän till den ädle Odysseus’ palats hon ställde sin kosa.Homeros, andra sången ur Odysséen (översatt från grekiskan av Erland Lagerlöf 1908)