Svensk ordbok 2009, webbversion

stridstupp [strit`s-] substantiv ~en ~ar strids|­tupp·entupp som an­vänds vid tupp­fäktning nu­mera mindre brukl.zool.ofta bildligtstrids­lysten pojke eller man till­skyndande gäster försökte skilja de två stridstupparna åtsedan 1805; bildl. 1873