Svensk ordbok 2009, webbversion
strof
[strå´f]
substantiv ~en ~er
strof·en●grupp av versrader som bildar en naturlig, avgränsad del av en dikt
litt.vet.SYN.synonymvers 2
strofindelningen åttaradig strofformfulländade strofersedan 1651av grek. strophe´ ’vändning; strof’; jfr apostrof, katastrof