Svensk ordbok 2009, webbversion

stro`sa verb ~de ~t stros·aribl. med partikel, särsk.omkring, runt promenera lugnt och av­spänt NollJFRcohyponymspankuleracohyponymströvacohyponymspatsera strosa i Gamla stande strosade runt i parkenstrosa (omkring/runt) (ngnstans)sedan 1906svenskt ord; ev. bildat till ströva och sv. dial. tosa ’gyckla’ Subst.:vbid1-345006strosande