Svensk ordbok 2009, webbversion

stu`dierektor substantiv ~n ~er studie|­rekt·or·er●(titel för) bi­trädande skol­ledare vid grund­skola eller gymnasium med huvud­saklig upp­gift att plan­lägga under­visningen i stort pedag.yrk.JFRcohyponymrektor ○äv. om person med liknande upp­gifter på högskoleinstitution m.m.studierektor (för/på/vid ngt)sedan 1870