substantiv ~en ~ar
stut·en●kastrerad tjurkalv
dvs. ung oxe
jordbr.zool.sedan 1311 (som tillnamn)vidimeringsbrev utfärdat av släktingar till fru Katarina från uppländska Steninge (Svenskt Diplomatarium)fornsv. stuter ’ung oxe eller tjur’; urspr. ’ngt avtrubbat’; jfr isl. stútr ’den trubbiga ändan av ett horn’