Svensk ordbok 2009, webbversion

stygn [styŋ´n] substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en stygn·et1dragning av tråd med nål genom tyg eller hud i syfte att binda samman eller dekorera handarb.hon sydde med små nog­granna stygn○spec. med.SYN.synonymsutur hon syddes med tre stygn i pannanta bort stygnen○äv. om sömnadssättkedjestygnkorsstygnstjälkstygnsedan 1657variant till styng 2(smärtsam upp­levelse av) in­förande av ngt vasst i hud e.d. psykol.SYN.synonymsting 1synonym2stick 1synonymstyng 1 ○mest bildligt om liknande känslahon kände ett stygn av av­undsedan 1872