Svensk ordbok 2009, webbversion

styng substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en styng·et1(smärtsam upp­levelse av) in­förande av ngt vasst i hud SYN.synonymsting 1synonym2stick 1synonymstygn 2 ett styng av smärta○ofta bildligt om psykologisk upp­levelse som liknar fysisk smärtahon kände ett litet styng av svart­sjukahan känner ett styng i hjärtat varje gång han tänker på hennesedan 1344stadga utfärdad av kung Magnus om frid m.m. (Svenskt Diplomatarium)fornsv. stiunger, styng ’styng; håll’; till stinga 2stygn med nål och tråd handarb.med.sedan 16573typ av humlelik fluga som parasiterar på hov­djur el. t.ex. på gnagare och har­djur, och kan orsaka våldsam irritation, katarr, bulor e.d. zool.styngflugahudstynghäststyngoxstyngrenstyngstyngets ägg fästs vid hår­strån eller på huden på värd­djuretsedan 1747