Svensk ordbok 2009, webbversion
[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
sub·stit·ut·ion·en●det att substituera
särsk. i fackspråkmat.JFRcohyponymutbyte 1
○spec.kemisk reaktion varigenom en atom eller atomgrupp i en molekyl byts ut mot en annan
substitution (av ngt) (med/mot ngt)sedan 1815