Svensk ordbok 2009, webbversion

su`pa verb söp supit supen supna, pres. super sup·er●dricka sprit ibl. i allt­för stor mängd kokk.SYN.synonym2krökasynonympokulerasynonymsprita 1 supbrodersmygsupahan började supa när han blev arbets­lös○ofta med ton­vikt på resultatetvanligen refl. och med partikel, t.ex.i­hjäl supa sig fullsupa i­hjäl sigsupa ngn under bordetsebord 1 supa som en borstbindaresupa o­måttligt​ han söp som en borst­bindare och var sällan nykter sedan förra hälften av 1400-taletÖstnordiska och latinska medeltidsordspråkfornsv. supa; gemens. germ. ord; jfr försupen, kålsupare, soppa, sovel, sukta, supé Subst.:vbid1-349135supande, vbid2-349135supning; superi