Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
super|makt·en●stormakt med överlägsna maktresurser
vanligen om USA och det forna Sovjetunionen efter andra världskriget
mil.samh.JFRcohyponymvärldsmakt
supermakternas kapprustning på 1970-taletefter Sovjetunionens fall fanns bara en supermakt kvarsedan 1962