Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. sutarn, plur. ~, best. plur. sutarna
sut·ar·en●en grågrön karpfisk som har mycket små fjäll
och som tillbringar vintern i dvala i bottengyttja
zool.SYN.synonymlindare 2
sedan mitten eller senare hälften av 1400-taletFem Mose böckerfornsv. sutare ’sutare; skomakare; garvare’ (ev. efter de becktrådsliknande skäggtömmarna); av lat. su´tor ’skomakare’; besl. med sy