Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
svält·en●det att svälta
ofta om detta tillstånd hos större grupp personer
fysiol.JFRcohyponymhungersnödcohyponymhunger
svält och umbärandentusentals människor dör dagligen av svältsvälten stod för dörrensedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. sulter, svälter; till 1svälta