Svensk ordbok 2009, webbversion

svält substantiv ~en svält·endet att svälta ofta om detta till­stånd hos större grupp personer fysiol.JFRcohyponymhungersnödcohyponymhunger svält och um­bärandentusen­tals människor dör dagligen av svältsvälten stod för dörrensedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. sulter, svälter; till 1svälta