Svensk ordbok 2009, webbversion

svång`rem substantiv ~men ~mar svång|­remm·enläder­rem för att hålla uppe byxor kläd.JFRcohyponymskärp han hade både svångrem och hängslendra åt svångremmenbörja leva mer sparsamtför att ha råd att köpa hus fick de dra åt svång­remmen sedan 1854till fornsv. svanger ’svängd in­åt; mager’; till svinga