Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
svaj·ar●svänga fram och tillbaka
ofta om ngt smalt och upprättstående
NollJFRcohyponym1vajacohyponympendla
svajande plymeren trädgren som svajade i vindensvajasedan 1698av nederl. zwaaien eller lågty. swaien ’kränga (om fartyg)’
Subst.:vbid1-349587svajande,
vbid2-349587svajning;
svaj