Svensk ordbok 2009, webbversion

syste´m substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~enförk. för systembolag (endast 3)syst·em·et1samman­hängande helhet med delar som står i vissa relationer till var­andra och som fungerar efter vissa principer pol.vetenskapl.JFRcohyponymordning 1 systemfelbromssystemmåttsystemsignalsystemskattesystemsolsystemspelsystemLinnés system för in­delning av växternabiblioteks­böckerna ordnades efter ett nytt systemett nytt system för löne­utbetalningarspec. om viss politisk ordningapartheidsystemfeodalsystemSveriges politiska systemmiss­bruka (bidrags)systemetspec. äv. om större dataenhetsystemanropoperativsystemibl. pregnant om före­komst av (god) ordning el. strukturdet saknades system i planeringenett system (för ngt)periodiska systemetdet all­mänt veder­tagna schema där alla grund­ämnen är ordnade efter atom­nummerslutet systemsystem som inte har ngn beröring med om­världensätta ngt i system ut­föra ngt planmässigtoch vanl. regelbundeten del sätter i system att låta bli att betala så­dant som tv-avgift och p-böter öppet systemsystem som på­verkas av och på­verkar om­världensedan 1690via ty., fra. av grek. sys´tema ’samman­ställning; organiserad helhet’ 2av­gränsad följd av berg­arter som direkt mot­svaras av ett geologiskt tids­avsnitt med samma namn geol.jurasystemkvartärsystemsedan 18473vanligen best. f. statligt försäljnings­ställe för vin och sprit och an­dra alkohol­starka varor m.m. handel.kokk.JFRcohyponymsystembolag systembutiksystemkassedet var långa köer på systemetäv. om mot­svarande lands­omfattande organisationvard.chefen för systemetsedan 1927