substantiv ~en systersöner
syster|son·en●son till (viss persons) syster
släkt.yrk.JFRcohyponymnevö
han är systerson till NNngns systerson, systerson till ngnsedan 1000-taletrunsten, Överselö, Södermanland (Sveriges runinskrifter)runform sustursun, fornsv. systor son