Svensk ordbok 2009, webbversion

tän`da verb tände tänt, pres. tänder tänd·er1få att brinna med elds­låga kem.psykol.tända en brasatända en gas­lågatända (eld) i spisentända ett stearin­ljus○äv.få att glöda (och förbrännas) tända en cigarett○äv.få att av­ge elektriskt ljus el. annan (elektrisk) energi tända lampantända i takettända motorn○äv. bildligt, särsk. om att upp­väcka känslor e.d.brevet tände en stråle av hopp hos demordet ”skymningsfolk” tände hans fantasihennes hån­fulla ord tände hans vrede○ibl. med avs. på personväcka entusiasm hos vard.matchen kunde inte tända publikentända (ngn/ngt) (ngnstans), tända (upp ngn/ngt)den tändande gnistanse1gnista sedan mitten av 1300-taletBjärköa-Rätten (Helsinge-Lagen)fornsv. tända; gemens. germ. ord; nära besl. med no. tandr ’gnista’; jfr tindra 2börja brinna med elds­låga; ofta i opers. konstruktioner kem.psykol.det tände inte i spisen○äv.börja av­ge energi efter mot­tagande av tändande gnista e.d. det var smäll­kallt och motorn tände inte○äv. bildligtofta med partikelntill reagera känslomässigt intensivt t.ex. med entusiasm el. vrede vard.den spännande matchen fick publiken att tända (till)en film som man verkligen tänder påhennes hån­fulla ord fick honom att tända till○spec.gripas av erotiska känslor för ngn vard.han tände på henne redan vid första dansentända (till) (på ngn/ngt)tända på alla cylindrarsecylinder sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)Subst.:vbid1-373845tändande, tändning Nu tändas tusen juleljus på jordens mörka rund.Julvisa med text och musik av Emmy Köhler (1898); i Psalmboken sedan 1986, nr 116