Svensk ordbok 2009, webbversion

tän`dsticka substantiv ~n tändstickor tänd|­stick·anliten trä­sticka vars ena ända preparerats så att den an­tänds när stickan stryks mot plånet på en tändsticks­ask hush.säkerhetständstickastryka eld på en tändstickahon ville röka och frågade om han hade en tändstickasedan 1786