Svensk ordbok 2009, webbversion

tän`ja verb tänjde tänjt, pres. tänjer tänj·er●ofta med partikelnut, utan större betydelse­skillnad göra ngt längre eller rymligare genom att sträcka eller dra komm.SYN.synonymtöja JFRcohyponymförlänga 1cohyponym2sträcka 1 ärmarna är nära 60 cm om man tänjer lite på demtänja ut huden○äv. bildligt, spec. i fråga om tidsförhållandenpersonalen vill gärna tänja ut kaffe­pauserna○spec. äv.ge en vidare inne­börd tänja på gränsernadet är tillåtet, i varje fall om man tänjer lite på bestämmelsernatänja (ut) ngt, tänja på ngn/ngtsedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. þänia; gemens. germ. ord, besl. med lat. ten´dere ’spänna’, i t.ex. tendera; jfr tanig, teln, 1ton, tunn Subst.:vbid1-373928tänjande, tänjning