verb ~de ~t
tåg·ar●ofta med partikel som anger rörelseriktning, särsk.in, ut
marschera i tåg
mil.sese1tåg 1
trupperna tågade in i stadensoldaterna tågade ut ur staden○spec. i samband med demonstrationhan hade alltid tågat på första majtusentals människor tågade mot nedläggningen av sjukhuset○äv. försvagatgå högtidligt
de höga gästerna tågade in i festsalen○äv. ytterligare försvagathan kom tågande med sin väskatåga (in/ut) (ngnstans)sedan ca 1585Subst.:vbid1-373315tågande;
1tåg
2tå`ga
substantiv ~n tågor
tåg·an●seg (växt)fiber
bot.psykol.lintåga○äv. bildligti vissa uttryck
kraft, uthållighet
det är ingen tåga i pojkensedan ca 1520Peder Månssons Skrifter på svenskafornsv. tagha; till 2tåg