substantiv ~t
tör·et●starkt kådhaltig ved av tall
förr anv. för belysning
skogsbr.tör(e)vedtör(e)vedsblosssedan ca 1450utslag i finsk synenämnd i ägotvist (Finlands medeltida urkunder)fornsv. tyrve; sv. dial. tyre, töre; besl. med 2tjur, 1tjära
Svensk ordbok 2009, webbversion