substantiv ~n ~er [-o´rer]
tabul·at·or·er●anordning på tangentbord för (halv)automatisk inställning i önskat sidoläge
genom en enda tangentnedtryckning e.d.
bok.tabulatortangentsedan 1906av eng. tabulator med samma betydelse, till tabulate ’ordna i tabellform’; till lat. tab´ula, se tavla