Svensk ordbok 2009, webbversion

1ta`fatt adjektiv, neutr. ~ ta|­fatt●som upp­träder o­skickligt och klumpigt fysiskt el. socialt admin.psykol.JFRcohyponymfumligcohyponymbortkommencohyponymdrumligcohyponymvalhänt tafatta och blyga ton­åringar○äv. om handling o.d.hans tafatta försök till kontakttafatt (i ngt), tafatt (på att+V)sedan 1769till tag och 2få, allt­så ’med liten före­tagsamhet’
2tafatt´ substantiv, ingen böjning ta|­fatt●en spring­lek där en person försöker hinna i fatt ngn av de övriga som i så fall får över­ta jagandet spel.SYN.synonymjage JFRcohyponym2kull leka tafattsedan 1687till ta och fatt