substantiv ~en ~er
tamb·ur·en1(rumsliknande) utrymme omedelbart innanför entrédörr
för omställning mellan inne- och utevistelse
heminr.SYN.synonymhall 1
JFRcohyponymkapprum
tamburmattatamburspegelhan följde henne ut i tamburen och hjälpte henne på med kappansedan 1799av fra. tambour ’trumma; cylindriskt rum; vapenhus’; jfr taburett, tamburmajor
2underbyggnad till kupol
arkit.sedan 1872