Svensk ordbok 2009, webbversion

tan`drot substantiv ~en tandrötter tand|­rot·en1del av tand som är in­bäddad i hålighet i käk­benet anat.sedan 16752en kors­blommig ört som har långa, tandade småblad och ljusvioletta blommor i toppställd klase och vars jord­stam är klädd med vita, tandlika fjäll bot.sedan 1659