Svensk ordbok 2009, webbversion

tangera [taŋge´-äv.tanje´-] verb ~de ~t tang·er·ar1träffa (kurva) i en punkt utan att skära den om rät linje el. annan kurva mat.○äv. i fråga om mot­svarande tre­dimensionella förhållandenplanet tangerade klotet i dess högsta punkt○äv. ut­vidgatlätt vid­röra, snudda vid en farlig boll som tangerade stolpenhan råkade tangera lykt­stolpen med bilen○äv. bildligt om abstrakta före­teelsergränsa till, ha ngt gemensamt med viss fråga e.d. frågan tangerar på sätt och vis teologinhistorien tangerar det skabrösa○äv. om personan­tydningsvis behandla viss fråga e.d. talaren bara tangerade det känsliga problemettangera ngtsedan 1628av lat. tan´gere ’vid­röra’; jfr intakt, kontakt, takt, taxera 2upp­nå resultat som är exakt lik­värdigt med tidigare resultat, vanligen ett rekord sport.tangera världs­rekordeti oktober tangerades månadsrekordet för konkurser○äv. ngt ut­vidgatdöds­siffran tangerade 50-streckettangera ngtsedan 1903Subst.:vbid1-356782tangerande, tangering