Svensk ordbok 2009, webbversion
adverb
Nollge tapptge upp försöket eller motståndet
trots den ständiga blåsten på öns nordsida vägrar växtligheten att ge tappt
sedan 1611till tappa 3
substantiv ~en ~er
tappt·en●det att en jakthund tappat spåret
jakt.○äv. om motsvarande ställesedan 1831