Svensk ordbok 2009, webbversion

tass substantiv ~en ~ar tass·en1(mjuk, rundad) fot hos vissa dägg­djur spec. rov­djur och gnagare zool.framtasshartasslejontassvargtass○äv. skämts. om människans hand, särsk. vid hälsning och vid bryska upp­maningarska vi skaka tass?bort med tassarna!hålla tassarna borta○äv. om (mjuk) fot el. mjukt golvskydd på möbel e.d.möbeltassräcka vacker tassräcka fram höger fram­tassom hund​ hennes hund kan göra trick som att sitta, räcka vacker tass och rulla runt sedan 1734trol. till tassa; möjl. till ty. Tatze ’tass; ram’ 2del av takstolskonstruktion som löper utan­för hus­väggen arkit.JFRcohyponymtakskägg sedan 1859se tass 1