Svensk ordbok 2009, webbversion

tea´ter substantiv ~n teatrar teatr·ar1scenisk konst­art där de upp­trädande med tal och rörelser ger in­tryck av att vara an­dra personer in­begripna i ngt händelse­förlopp scen.JFRcohyponymskådespelarkonst teaterkritikteaterskolateatersällskapbuskteaterenmansteaterexperimentell teaterspela teaterteatern föddes i Grek­landden moderna teaterns ut­vecklingdet spelades stor teaterlitteratur, teater och filmäv. bildligt om förställning i syfte att lura e.d.han spelar bara teaterdet spelar ingen teaterdet spelar ingen rollskämts.sedan 1776via ty., fra., lat. av grek. the´atron ’skåde­bana’ 2lokal eller institution för upp­förande av talade sceniska verk scen.teaterbesökamfiteaterstadsteateren liten intim teatergå på teaternäv. ngt ut­vidgatmusikteateren lyrisk teateräv. snarare med betoning av verksamheten el. skådespelarensemblengå in vid teaternhela teatern protesterade mot för­slagetsedan 1679