Svensk ordbok 2009, webbversion

tentamen [-ta´-el.-ta`-] substantiv, best. f. ~, plur. tentamina, n-genus tent·am·en●formell prövning av in­hämtade kunskaper på ngt av­gränsat om­råde vanligen på högre nivå, särsk. in­om hög­skola pedag.JFRcohyponymskrivning 2cohyponymförhör 2cohyponymexaminationcohyponym1prov 2 tentamensperiodtentamensskräckomtentamensluttentamenmuntlig tentamenskriftlig tentamengå upp i tentamenklara tentamenköra i/på tentamenhon blev god­känd på tentamententamen (i/på ngt) (för ngn)sedan 1699till tentera