Svensk ordbok 2009, webbversion
terräng
`
bana
substantiv
~n terrängbanor
terr·äng|ban·an
●
tävlingsbana som är utstakad genom terräng
sport.
sedan 1924
substantiv ~n terrängbanor
terr·äng|ban·an●tävlingsbana som är utstakad genom terräng
sport.sedan 1924 substantiv ~n terrängbanor
terr·äng|ban·an●tävlingsbana som är utstakad genom terräng
sport.sedan 1924