Svensk ordbok 2009, webbversion
[ter`aäv.ter´a]
substantiv,
ingen böjning
geogr.terra firmafast mark
efter två veckor till sjöss nådde de terra firma
terra incognitaokänt område
datorernas inre är ett terra incognita för många
sedan 1729av lat. terr´a ’jord; land’; jfr parterr, terrass, terrier, territorium, terräng