substantiv,
plur.
tid·end·er●nyheter
åld.m-med.sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. tidhende ’händelse; underrättelse’, till tidher ’som händer (ofta)’; jfr 2titt
Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv,
plur.
tid·end·er●nyheter
åld.m-med.sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. tidhende ’händelse; underrättelse’, till tidher ’som händer (ofta)’; jfr 2titt