Svensk ordbok 2009, webbversion

ti`dning substantiv ~en ~ar tid·ning·en1(nästan) dagligen ut­kommande tryck­alster i större format och med all­mänt, huvud­sakligen aktuellt inne­håll m-med.JFRcohyponymjournal 2cohyponymtidskrift tidningsartikeltidningsklipptidningsnotiskvällstidningrikstidningen daglig tidningge ut en tidningdet står i tidningenhon prenumererar på två tidningar○äv. om periodiskt tryck­alster (vanligen i mindre format) som ut­kommer mindre oftaskoltidningveckotidning○äv. med tanke på ställningen som opinions­bildande krafttidningens hållning i EMU-frågan○äv. med tanke på tidningen som före­tagtidningens styrelsetidningen ska läggas ner○äv. om mot­svarande lokalerhan satt på tidningen till sent på nattensedan 1729fornsv. tidhning, äldre tidhing ’under­rättelse; nyhet’; av lågty. tidinge med samma betydelse; till tid 2under­rättelse åld.m-med.sedan 1496brev från biskop Magnus i Åbo m.fl. till ärkebiskop Jakob (Arwidsson)