Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
tid|tab·ell·en●uppställning med ankomst- och avgångstider för visst kommunikationsmedel
arb.bok.tid.trafik.en tidtabell över busstrafikentåget avgår enligt tidtabellentåget höll inte tidtabellen○äv. om bok, häfte e.d. med sådana uppställningar○äv.tidsplan
en tidtabell för förhandlingarnaen del arbeten sackade efter tidtabellentidtabellen spracken tidtabell (för/över ngt)sedan 1841